Here we go again

Jaha då var det dags för ännu ett patetiskt försök att börja blogga och som vanligt känner jag mig motiverad, har nästan FÖR många saker att skriva om. Jag menar jag leder ju ändå ett rätt händelerikt liv här i Paris med ett jobb i restaurangvärlden och allt vad det innebär, ett privatliv som hade kunnat passa i nån amerikansk såpa, massa underbara vänner och en vacker stad som bara väntar på mig. Det lägger ju grunden för en varierad och rolig blogg kan man tycka!! Vi får se helt enkelt, jag har inte så höga tankar om mig själv som bloggerska men av någon anledning så har min mamma fått för sig att jag är någon naturbegåving och gåva till alla bloggläsare(det är bloggläsare i sigular form eftersom endast hon läser min blogg)... eventuellt för att jag uppdaterar en gång var 6e månad.

Vi kan ju börja med min fredag. Jag tror jag spenderar en tredjedel av mitt liv i snoozande tillstånd. Hur skönt är det inte att få trycka av det där jäkla alarmet ända fram till 11.00?? Det är min belöning för att ha klivit upp 6 på morgonen och spenderat 3 timmar om dagen i kollektivtrafiken under mina 3 gymnasie år.... Kanske dags att sluta belöna mig själv snart,... har ju ändå gått över 5 år sen jag tog studenten hehe... *host*. Jag snoozade iaf fram till 10.30 idag och eftersom jag dragit på mig en mysig urinvägsinfektion och ska tydligen dricka sura saker med mycker c-vitamin gjorde jag mig en kopp ört-te med honung och pressade i en halv lime. Oj va nöjd jag var med mig själv!!... Tills jag smakade på teet!! J*vla apa vad äckligt det ska smaka att vara hälsosam... jag ställde ifrån mig koppenfaan och stirrade surt på den till 1 min innan jag skulle gå då jag grinade illa och drog i mig lite mer en hälften följt av en mängd rysningar och grimaser. HUUAA! Sen fick det va bra.. nån måtta på duktigheterna får det väl vara. Young wild and free eller vad det nu heter, vill nästan ta fram rullatorn när alla små ungdommar springer runt och postar det på facebook. Men det lossas vi inte om.

Puss nu mamma, du sitter antagligen och är otroligt stolt över ditt blogggeni till dotter haha

RSS 2.0