Dimanche @ Jardin de luxembourg

I söndags var det dags för Karen att resa tillbaka till Frankfurt vilket jag tycker är supertråkigt!! Hon å andra sidan kunde inte åka snabbt nog, hon har längtat hem i flera veckor nu. Som en sista utflykt åkte vi till Jardin de luxembourg. Här ovan är en vackar fontän därifrån.
Jag försöker alla övertalningsknep jag kan komma på för att hon ska stanna hon mig men kvinnan var obeveklig!! Hon ville bara åka hem till sitt hus med sin man.. de är by the way helt tokiga båda två!!
Vi hittade en jättekostig bild som vi bara var tvugna att titta närmare på.. det ser ut som en bootylicious kvinna som sjunker ner på alla 4 i lava .. ehhhh... utan huvud också :-S
Vandrandes på parisgatorna.. det tog oss 1 timme att hitta så vi hann se väldigt många små söta gator. Har man inte bråttom så gör det ju verkligen ingenting om man går lite vilse =) Så himla mysigt!
Som tur var hade Julien o co pick-nick så de tog hand om mig efter att Karen hade åkt =)

Du bist Karens husband?

Dagen har verkligen bjutit på oväntade stunder =)
Vid kvart i nio hade jag lovat Karen att hålla henne sällsis i väntan på att hennes man anlände med tåget. Man vet ju aldrig om det blir sent eller så. Men på väg dit försöker jag få tag på henne utan resultat. Jag vet ju att hennes man reser från Frankfurt så jag ställer mig vid spåret där han ska komma och väntar.. hans tåg är 30 minuter sent och till slut får jag ett sms av henne att hon är jättesen. Nu hör det till saken att hon ALDRIG är sen(vad jag vet). Men jag har ju sett ett foto när hon står brevid sin man så jag bestämmer mig för att leta efter honom i den ström med människor som forsar ur tåget. Då minns jag plötsligt att han hade solisar på fotot och hur ska jag kunna känna igen människan. Hundratals människor passerar men tillslut ser jag en lång karl som det bara måste vara.. hälften vågar hälften vunnet elle vad det nu heter så jag springer efter och ställer mig framför honom. FAAAAN!! Karen sa ju att han inte pratar engelska... Ehhh .. du bist.. ehh.. Karen..s... husband? Yes yes säger han enkelt.
.
.
Han kunde visst prata engelska och mycket bra dessutom. Så vi hälsade och han insisterade på 3 kindpussar vilket säkert såg konstigt ut eftersom jag försökte dra mig tillbaka efter 2 varpå han bestämt drar tillbaka mig(hårt stretandes åt andra hållet). Aningens stel stämning från efter det. När det blir för tyst ringer jag Karen och undrar kvittrande vart hon möjligtvis kan hålla hus(underton KOM HIT GENAST!!). Hennes man tar telefonen och insisterar att han har jättetrevligt med hennes kompis medans han blinkar åt mig och ger mig en bamsekram.. just det mannen är ju bara över 2 meter lång och jag når väl upp till hans midja ungefär=)
När vi väl möttes upp tog vi metron hem till Karen för att lämna väska och sedan gå ut för en drink. Vi hann inte så långt för familjen Karen bor med bjöd in oss på champagne!! Ja tack väldigt super jättegärna sa jag då =)
Hennes familj är helt fantastisk, har 4 underbara söner och är bara så urgulliga. Jag vill också bo med dem, och mamman är dessutom franskalärare. Jaha lite orättvist.. och Karen betalar lika mycket som jag gjorde hos damen som knappt pratade med oss och lagade superäcklig mat. Jaja vi hade supertrevligt och när vi väl sa god natt sa både mamman och pappan i familjen att jag var jättevälkommen tillbaka när jag ville. Karens man insisterade på att de skulle följa mig till dörren och nu sitter jag här hemma och bara myser. Så trevlig kväll det blev tillslut =)

glad tjej!!

Skulle gå och handla lite näringsämnen så kom jag på att det är fredag och min mobil borde vara här. Skyndade ur hissen och fram till anslagstavlan( det är där vår gardienne sätter up våran post) men ingen mobil =( Mot all förmodan tänkte jag att paketet måste varit för tungt för att pinna upp så jag ringde på hos henne och då plockade hon snabbt fram mitt brev, LYCKA!!!

Paris kväll

<3 premiär för fontänen i år <3
.
.
.
Nu sitter jag hemma efter en lång mysig dag här i Paris och väntar på en evetuell utgång. Sitter fullt krigsmålad i väntan på ett ja eller nej från resterande partypersoner. Jag misstänker att det inte blir något eftersom samtliga i sällskapet ska jobba imorn. Mig spelar det verkligen ingen roll för blir det inställt slår jag om till pyjamas mys mode på en millisekund. Därefter slänger jag in vänner dvdn i datorn och myser upp mig bland mina 5 kuddar.. japp jag har 5!! kuddar =D
.
.
.
Dagen har spenderats med lite blandat folk från skolan som var inställda på att frossa i delikatess tårtor och blev brutalt besvikna när de insåg att det bara fanns choklad, godis och kakor i butiken de blivit tipsade om. Helt förkrossade satte de sig på ett fik och beställde in mängder med varmchoklad. Vi satt och pratade ett bra tag innan vi åkte hem. Karen och jag bestämde oss för gå och titta på dansarna vid trocadero runt 9. Tyvärr var det ingen uppvisning men vi tog en mysig pommis ner till champ de mars och bubblade medan timmarna passerade. Så fin kväll var det trots att det blåste lite kallt.
.
.
Vi hittade den här stenen och Karen var väldigt fascinerad av vissa detaljer... hmm
Jaa vad ska man säga.. fortfarande lika vacker varje dag <3
inlägget är skrivet torsdag kväll men pga vissa anslutningsproblem publicerat idag =)

Sommarens nya

nätmelon är helt otroligt gott, och nu när det finns så många fruktstånd överrallt är det skamligt billigt också!
ser ni hur saftig?! mums =)

Jag är inte pucko... jag har bara lite otur när jag tänker

Igår morse fick jag överrasknings frukost på sängen(jag äter alla mina måltider i sängen pga platsbrist). Lyxigt värre!! Ja frukost på sängen alltså.. eller vadå jag kanske inte har en stor lägenhet, men det betyder ju bara att jag äter frukost på sängenI PARIS varje dag  =) det är väl lyxigt om något!
Hur som helst så fick min kompis inte upp porten så jag fick väldigt nyvaken springa ner i nattlinne och öppna. För att förebygga att detta hände igen ville jag bara visa hur man öppnar porten, väldigt pedagogiskt tyckte jag. Jag menar hur svårt sak det vara att slå in en 5 siffrig kod?? Jo väldigt svårt visar det sig, speciellt om huset har bytt kod!! Japp, där stod jag utanför porten(som jag dessutom mycket tydligt instruerat kompisen till att stänga) i nattlinne. Som tur var så kunde jag ringa på våran "gardienne", det är en kvinna som finns till hjälp några timmar om dagen samt tar hand om posten när den kommer. Tyvärr har jag aldrig träffat henne innan så det tog ett tag med min nyvakna franska innan vi fick komma in. Jag fick en post it lapp med den nya koden av henne innan vi gick upp.
Idag skulle jag iväg och leta upp en vän, jag glömde ju min franska mobil hos papsen så alla mina franska kontakter är för tillfället i ett kuvär som beräknas anlända om en sisådär 4 dagar =)
Innan jag gick var jag mycket noga med att upprepa i huvudet "Andrea nu glömmer du inte koden vad du än gör". För säkerhets skull hade jag lagt ner kodlappen med pengarna i min fina svartguldiga... ja vad ska vi kalla det.. vi kallar det fodral. Så när jag var på väg hem tog jag en tur förbi affären och där bjöd expediten mig på en extra avoado. Jag köper nämligen mycket avocados där.  När jag betalar känner jag att något inte är helt rätt. Kan inte komma på vad men så 3 meter från min port slår det mig. Pengarna låg INTE i mitt fodral, jag tog ut dem för att kunna ha kameran med mig. Jag har lagt pengarna i en annan plånka men lappen la jag hade jag bara lagt åt sidan. Min gardienne va inte inne så jag fick stå där och vänta i 40 minuter innan någon skulle in i samma port. Lättad tar jag mig upp i minihissen och börjar leta nycklar, först lugnt men vart efter mer och mer stressat tills jag blir helt hysterisk. Jag har inte låst dem inne för jag måste låsa från utsidan när jag går och jag kan bara inte hitta dem. Förrän jag ställer ner matkassen och inser att jag har den ju runt mitt finger.
trixit gömställe det där
bimbosar får helt enkelt klistra fast lappen i pannan!
Smartaste tjejen i Parislandet idag--> PAS MOI =)

RSS 2.0