Jag är inte pucko... jag har bara lite otur när jag tänker

Igår morse fick jag överrasknings frukost på sängen(jag äter alla mina måltider i sängen pga platsbrist). Lyxigt värre!! Ja frukost på sängen alltså.. eller vadå jag kanske inte har en stor lägenhet, men det betyder ju bara att jag äter frukost på sängenI PARIS varje dag  =) det är väl lyxigt om något!
Hur som helst så fick min kompis inte upp porten så jag fick väldigt nyvaken springa ner i nattlinne och öppna. För att förebygga att detta hände igen ville jag bara visa hur man öppnar porten, väldigt pedagogiskt tyckte jag. Jag menar hur svårt sak det vara att slå in en 5 siffrig kod?? Jo väldigt svårt visar det sig, speciellt om huset har bytt kod!! Japp, där stod jag utanför porten(som jag dessutom mycket tydligt instruerat kompisen till att stänga) i nattlinne. Som tur var så kunde jag ringa på våran "gardienne", det är en kvinna som finns till hjälp några timmar om dagen samt tar hand om posten när den kommer. Tyvärr har jag aldrig träffat henne innan så det tog ett tag med min nyvakna franska innan vi fick komma in. Jag fick en post it lapp med den nya koden av henne innan vi gick upp.
Idag skulle jag iväg och leta upp en vän, jag glömde ju min franska mobil hos papsen så alla mina franska kontakter är för tillfället i ett kuvär som beräknas anlända om en sisådär 4 dagar =)
Innan jag gick var jag mycket noga med att upprepa i huvudet "Andrea nu glömmer du inte koden vad du än gör". För säkerhets skull hade jag lagt ner kodlappen med pengarna i min fina svartguldiga... ja vad ska vi kalla det.. vi kallar det fodral. Så när jag var på väg hem tog jag en tur förbi affären och där bjöd expediten mig på en extra avoado. Jag köper nämligen mycket avocados där.  När jag betalar känner jag att något inte är helt rätt. Kan inte komma på vad men så 3 meter från min port slår det mig. Pengarna låg INTE i mitt fodral, jag tog ut dem för att kunna ha kameran med mig. Jag har lagt pengarna i en annan plånka men lappen la jag hade jag bara lagt åt sidan. Min gardienne va inte inne så jag fick stå där och vänta i 40 minuter innan någon skulle in i samma port. Lättad tar jag mig upp i minihissen och börjar leta nycklar, först lugnt men vart efter mer och mer stressat tills jag blir helt hysterisk. Jag har inte låst dem inne för jag måste låsa från utsidan när jag går och jag kan bara inte hitta dem. Förrän jag ställer ner matkassen och inser att jag har den ju runt mitt finger.
trixit gömställe det där
bimbosar får helt enkelt klistra fast lappen i pannan!
Smartaste tjejen i Parislandet idag--> PAS MOI =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0